Några kännetecken för YH är att:
- Ca 1/3 av utbildningen är "lärande i arbete" dvs. man är ute på en arbetsplats och praktiserar sina teoretiska kunskaper
- YH- utbildningarna finns inom många olika branscher
- Utbildningen ska vara problemorienterad och bedrivs ofta i projektform
- De utbildningar som omfattar minst 2 år (80 veckor) leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.
Lärandet i arbete
En tredjedel av utbildningstiden är lärande i arbete (LIA) förlagt till arbetsplatser. Utbildningarna ska förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Det skall alltså inte vara en traditionell praktiktid utan ett aktivt lärande i arbetet, med problemlösning i en pedagogisk helhet.
De teoretiska momenten
Kunskapsinnehållet hämtas både från arbetslivet, högskolan, gymnasieskolan, och påbyggnadsutbildningar, anpassat för varje utbildning och bransch. Kurserna i en Yrkeshögskoleutbildning är i allmänhet inte tillgodoräkningsbara inom högskolan. Om de får tillgodoräknas prövas av respektive högskola.
Utbildningarnas längd
Utbildningarna är uppbyggda efter behovet i arbetslivet och är därför olika långa. Omfattningen på utbildningen anges i poäng: fempoäng motsvarar en veckas studier. Utbildningarna varierar i längd, en del är på 200 poäng (ett år) och då erhåller man Yrkeshögskoleexamen. De utbildningar som är på 400 poäng (2 år) ger en Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen. Ofta följer utbildningarna inte vanlig terminsindelning, utan arbetslivets rytm. Det innebär att man inte alltid kan räkna med traditionella lov.
Examen eller utbildningsbevis
Den som har blivit godkänd på alla ingående kursmoment i en Yrkeshögskoleutbildning som omfattar minst 200 poäng kan få en yrkeshögskoleexamen och den som har godkänt från en utbildning som omfattar 400 poäng får en Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Den som inte är godkänd på alla ingående kurser kan få ett utbildningsbevis på de kurser som klarats av. Det är utbildningsanordnaren som utfärdar examens- och betygsdokument.
